Hönans dagar

Hönans dagar stilla går

Livet har sin gång

Efter vinter kommer vår

Sol och fågelsång

En mask i gräset, skynda hit!

Hönsmat i ett tråg

Ät med glupande aptit

Havre, korn och råg

Ur en hönas perspektiv

Är det kanske detta?

Som ger mening åt ett liv

Att ruva, picka, sprätta

Först är man liten

Först är man liten

Inget hår, inga tänder

Pyttesmå fötter

Och knubbiga händer

Sen lär man sig sitta

Och krypa och stå

Och äta med sked

Och sen fyller man två

Man upptäcker världen

Och allt som dit hör

Som vinkande tanter

Och ärtor med smör

Man börjar i skolan

Och vips har det hänt;

Att man slutat gymnasiet

Och blivit student!

Man får jobb på kontor

Man får streta och gno

Tiden går hiskeligt fort

Må du tro!

Och plötsligt så gör

Man precis likadant;

Vinkar till småbarn

När man själv blivit tant

Tankar från sovrummet kl 01:45

Livet, det är komplicerat
Inte mycket en förstår

Blommor vissnar, mänskor växer

Fast man tvivlar kommer vår

Två personer gör en tredje

Någon föds och någon dör

Medan himlens alla stjärnor

Stumma lyser ovanför

Livet, det är komplicerat

Dagar, månader, blir år

Tiden tickar fram, nej rusar! 

Snabbare än nån förstår

Sängen varm, jag ligger vaken

Allt är tyst i vårat hus

Hoppet för ett sömnlöst hjärta:  

Efter mörker kommer ljus!

En hönas filosofi

Hör på hönan i sitt hö

Ut i kackel brista

– Njut av varje litet frö

Som vore det ditt sista!

Nya stövlar

Mina nya stövlar

är röda, vita, blå.

När gatan fylls av pölar

vill de gå ut och gå!

Upp och ner för trappor,

in och ut ur hus.

Genom mörka tunnlar

och över sten och grus.

Nedför våran gata,

helt på egen hand,

kan de springa bort 

med lilla mig ibland.

Min vilda frisyr

Mitt hår är rufsigt och utan fason

Det är tovigt och spretigt och torrt

I hårbotten kryllar minst en miljon

Småkryp av olika sort

Hoppstjärtar, myror och annat smått

Spindlar av ovanlig art

Det surrar och svärmar av mygg och av knott 

Visst låter det underbart!

Jag tänker aldrig klippa mig kort

Snaggat är inte min grej

Är du damfrisör? Ja, då springer jag bort

Till skogen och gömmer mig

Det kittlar så härligt i skallen min

När insekter kommer och går

Vem som helst är välkommen in

I mitt stora och djuriska hår!

(Ur Smarta små upptäcker kroppen, antologi, Rabén & Sjögren 2014)

Stoppa våren

Stoppa våren, allting går så fort!

Det som händer nu är underbart och stort

Grenar knoppas, bäckar porlar

Milda vindar viskar, sorlar

Gåsen vid sitt vattenbryn

Svalan mot den blåa skyn

I skogens rekvisita;

Sippor, blå och vita

Så stanna upp och andas in

Vårdagen är din och min

Vi springer rätt ut i det gröna!

Ut i det stora, vackra, sköna

En slags visa om vår tid

Vad har hänt med mänskligheten?
Är det någon som det vet?

Fallit har i allmän glömska  

Ordet solidaritet

Som en rest från 70-talet

Ett begrepp som är passé

Hellre tänka på sitt eget

Än att till nån annan ge

Vad har hänt med mänskligheten?

Är det någon som det vet?

Otryggheten, den hålls borta

Bakom murar och staket

Transitzoner, stängda gränser

Ingen annan slipper in

Än den själ, vars livshistoria   

Helt och hållet liknar min

Vad har hänt med mänskligheten?

Är det någon som det vet?

Egoism och självcentrering 

Skapar vår identitet

Frysa ut och vända rygg åt

Den som inte är som jag

Vinden snålt mot kinden viner

Kallare för varje dag

Vad har hänt med mänskligheten?

Är det någon som det vet?

Ingenting får sticka hål på

Våran trygga verklighet

Hota, hata, exkludera

Bränna ner och kasta ut

Sköt dig själv och skit i andra

Empatin har tagit slut

Vad har hänt med mänskligheten?

Är det någon som det vet?

Fallit har i allmän glömska  

Ordet solidaritet

Under månen

Månen full i stilla natten

Vattnet rullar in mot land

Vågor överröstar skratten

Känner värmen från din hand

Kalla vindar, snö som faller

Än så länge; långt, långt bort

Här på andra sidan jorden

Är jag en helt annan sort

Lätt till sinnet, lugn i tanken

Ingen oro bor i mig

Allt jag önskar och behöver

Finns i natten här med dig

Stora kusiner

Stora kusiner är bra för det mesta

Med stora kusiner vågar man testa

Att dyka från stenar och sova i koja

Stora kusiner kan busa och skoja 

Och avslöja sånt som små inte vet

Om Stora Kusinernas Världshemlighet

Som finns i en låda inunder vår trappa

En plats som jag inte får visa för pappa

Men ibland ska kusinerna vara i fred

Då är det ingen som vill ha en med

Man sitter i hallen, knäpptyst och gömd

Och dörren är stängd och hemlisen glömd

Man blir liten igen och barnslig och dum

Och sen leker man själv i sitt ensamma rum

Stora kusiner är bra då och då

Men de tror att de vet mycket mer än de små

Om hur man dyker från stenar och sover i koja

I rummet intill hörs de busa och skoja

Så mycket att ingen av de högljudda hör

Vad deras bortglömda småkusin verkligen gör …

Sen somnar jag gott i mitt nedsläckta rum

Liten är inte detsamma som dum

Under min säng finns en Världshemlighet

Det är det inte nån annan som vet!

(Ur Bara för dig på lågstadiet, antologi, Rabén & Sjögren 2015)